Ja då var det dags för nästa födelsdagshund. Det är alltså Tuva som fyller år idag, hon blir fyra år och om Sappo hade levt skulle han ha fyllt tio år. Åren går fort fast ibland så känns det som Tuva skulle vara mycket äldre, som om vi skulle ha haft henne i mer än fyra år. Det kan väl bero på att det har varit så mycket med henne och på onsdag bär det iväg till vet. för ännu en genomgång av vår lilla Tuva så vi får se vad han säger och vad han kan ha för funderingar på vad det kan vara för fel.

Vårat lilla yrväder håller på att bli vuxen, nu har hon börjat löpa, sitt första löp. Det kan ju förklara varför jag tycker att hon inte har haft samma koncentration när man ska träna med henne. Känns som om hundkursen vi går inte har de bästa förutsättningarna med en hund som just nu gör lite som hon vill. Men det får man ta igen senare.

Det enda som märks på henne är att är lite slöare här inne annars är hon sig ganska lik. Lite slöare är ju svårt att säga eftersom hon ängnade nästan två timmar åt att jaga älg igår.

Frida och jag skulle ta en liten springtur igår em. och bestämde oss för att ta med Smulan eftersom det inte blir så mycket motion i veckan. Hon fick springa lös en sträcka sedan skulle vi koppla upp henne men så långt hann vi inte föränn Frida ser ett par älgöron i snåret. En mycket orädd älg som man egentligen inte förväntar sig ska stå där eftersom det är ett populärt promenad område. Men älgen sätter av rakt över ett fält och Smulan hann vi inte ta så hon sprang efter och ni som har sett Smulan springa vet att hon är rätt snabb. Hon hann nästan ifatt älgen. Där stod vi och kunde inget göra. Sen blev det operation "Leta Smulan". Efter att ha angagerat Pernilla med en av sina hundar och hämtat mobiler och cyklat runt och börjat tro det värsta ringer Olle och säger att Smulan låg på vår tomt när han och Viktor kom hem.

Helt plötsligt tycker man att man har en så duktig hund som springer hem, fast man egentligen vet att hundar är väldigt bra på att hitta tillbaka. Det man funderade på var ju så hon inte skulle ha fått sig en spark eller att de sprungit iväg över en bilväg och att hon skulle blívit på skörd men som tur var slutade det lyckligt.

Ha det bra till nästa gång

Kajsa

Hej på er! Tänkte börja och berätta för er att jag är ett år nu! Jag har i och för sig varit det i några veckor nu men ändå. 

Jag tycker att det är väldigt roligt att busa nu igen. Det liksom går lite i perioder, och just nu känner jag att jag har energi till att göra saker hela tiden. Jag vaknar ungefär vid fem-sex tiden på morgonen, då väcker jag matte för att jag är kiss och bajsnödig. Ibland är hon riktigt seg på att ta sig upp ur sängen så då får jag springa runt och leta efter en "mamma" och hoppar upp med henne på matte så att hon vaknar på riktigt. Har man tur så vaknar Amos också, Tuva däremot... hon är lite trög att få liv i... Jaja, efter att jag har fått gått ut så väcker jag Frida och Viktor med någon sak, det kan vara ett par strumpor, en mamma eller skor, jag tar det jag hittar helt enkelt. Jag tog till exempel en stövel och slängde upp i mattes säng och duttade jag med en cykelsko i Fridas ansikte så att de skulle vakna, det fungerade ska jag säga!  

När jag sett till att alla är vakna och jag har fått mat i magen då ni, då vill jag leka med Amos... fast han vill inte alltid leka med mig tyvärr. Om han inte vill det försöker jag ibland på Tuva, men hon är så sur hela tiden och går bara när jag börjar bita henne på nosen och slå henne med tassarna... Men förra veckan trodde jag att jag hade kommit på något som jag trodde Tuva skulle gilla, jag la våran största hundbädd (Tuva och Amos skulle få plats tillsammans på den, så stor är den) på Tuva, men hon det tyckte tydligen inte om det heller.

Nu ska jag berätta om mitt lilla problem också. Det är så att jag inte vill gå ut med husse på promenad. När jag hör att han sätte på de andra hundarna koppel så springer jag och gömmer mig. På morgonen får han till och med lyfta mig från sängen för att jag inte vill följa med honom. Samma sak är det när Viktor kommer hem på eftermiddagen, då springer jag och gömmer mig under soffan, sen när jag har hört att Frida eller matte har kommit hem så kommer jag fram. Jag tycker jättemycket om mina hussar när de leker och gosar med mig, men när det kommer till att gå på promenad stannar jag hellre inne.    

Avslutar med att visa er två små filmer!

Jag springer i skogen!

Tasskramar och nospussar från Smulan

...för Amos idag.   Här är det tätt mellan födelsedagarna för våra hundar. För en dryg vecka sedan var det ju Smulan som fyllde ett år och om tre veckor ungefär så är det dags för Tuva att fylla fyra år. Men idag är det Amos som fyller fem år. Han har ju bott hos oss i ett halvår nu och det är inte lätt för en hund att byta miljö när man är flera år. Men både han och vi vänjer oss. Att ha två hundar är inga problem man har ju två händer att hålla kopplen i men tre då blir det med ens en utmaning vid promenaderna, men det har jag skrivit om tidigare. Det får man lösa med inte gå med alla hundarna samtidigt enkelt och smidigt! Inte alltid, man måste ju ha tiden, ibland finns den och ibland inte, då är det helgerna som går åt mycket till att både motionera och stimulera hundarna. Denna helg har Amos fått följa med på två springturer med mig, vi hade med oss Pernilla och hennes båda hundar   i lördags och idag hade hon bara med sig en hund och då sprang vi dessutom på gator, mycket stimulans för Amos. Både att träffa andra hundar om miljön.

Som jag skrev tidigare är det inte bara för en hund att byta miljö. Ibörjan var Amos ganska stressad, det är han fortfarande men inte alls lika mycket, så det har blivit bättre. Jämthundar är ju inte någon stressig ras. Sen har han blivit mycket tryggare, han vågar gå ut på tomten och ligga där på gräset utan att springa runt. Men helst av allt skulle han nog vilja ligga i bakluckan hela dagarna för det är något som han gillar, att gå in i hundgården däremot är inte det bästa men även det har blivit bättre. Idag låg Tuva och Amos tätt ihop uppe på lastpallana i hundgården och njöt i solskenet  . Det är iaf tre otroligt snälla hundar, inte ett bråk, de är verkliga kompisar alla tre.

Några ord som beskriver Amos:

*Extremt social (satte sig i knät på en rörmokare som var här)

*Otroligt lekfull för sin ålder (man kan tro att han är valp ibland)

*Tror att han är en chihuahua (skulle gärna sitta i knät om han var mindre)

*Trivs bäst när alla i famljen är hemma.

*Är lik sin far (är som en maskin när man är ute och går, går på rakt fram tills det tar stopp)

Jag tror att han trivs ganska bra hos oss.

 Kajsa

Idag blir vår lilla Smula ett år! Man kan inte fatta hur tiden kan gå så fort. Det är alltså snart ett år sen vi hämtade hem henne också. Som tur var så har jag varit ledig idag så Smulan (och de andra två) har kunnat ligga på gräsmattan och njuta av varsit tuggben. Så hon har fått en bra födelsedag tycker jag!  

Här kommer en bild från varje månad ifrån Smulans första år! (bild ett 1 mån, bild två 2 mån, bild tre 3 mån..osv.)

Idag är det exakt ett år sen vi fick ta det fruktansvärda beslutet, att avliva vår älskade Sappo. Eller beslut och beslut, det fanns ju inget vi kunde göra så vi var bara tvungna att låta honom somna in. 

Sappo     

Egentligen skulle jag bara haft en lektion idag, men vi skulle bara repetera så vi fick jobba hemifån istället, alltså en ledig dag, bara sådär!

Så jag tog och la ett personspår på förmiddagen åt Smulan. Det var ett tag sen vi gjorde det sist men det gick kanonbra ändå! Hon förstod precis vad hon skulle göra och denna gång hade jag lagt ut godis och en leksak vid slutet så hon stannade faktiskt, vilket hon inte gjort tidigare, så det var bra. 

Tuva och Amos har legat ute i solen och njutit större delar av dagen och nu väntas det snart en promenad för dem. 

Passar på att visa två bilder från sportlovet, här när Amos och Smulan kör race på myren i Bua.

Alla tre njöt av snön!

Frida

Då har det gått en helg igen, helgerna går allt för fort, det är mycket man ska hinna med. Denna helg började med ett långpass med löparskorna på, denna gång utan någon fyrbent vän. Eftersom vi skulle upp till dalarna skulle de få sig en tur där. 

När vi väl kom fram i ett härligt väder var det dags för lite fika sen skulle det bli en härlig tur på myren. Men vad händer det börjar blåsa och regna och snöa. Ja,Ja har man hund så har man. Vi släppte ut hundarna och klädde oss och när vi kom ut var det bara Tuva som var kvar på gården. Polarna Amos och Smulan var som bort blåsta. Vi ropa men ingen kom. Tillslut tog Viktor skotern för att leta efter dem. Långt ute på myren kom de springande, det såg ut som små skotrar som kom åkande så skvätte det av dem. Ganska skönt för oss då slapp vi vara ute i ett inte allt för trevligt väder.

För Smulan så var det rena spa behandlingen för pälsen, den blev ordenligt ren och hur mjuk som helst. 

Så idag bar det av till Mora och Tomteland. Efter väldigt lång och kall väntan så blen vi bedömda. Jag är jätte nöjd med Smulan hon skötte sig utmärkt även om det inte gick så super bra så är det väldigt bra träning både för matte och hund.

Här är domarens bedömning:

Feminint utseende, alltför lättbyggd tik som måste utvecklas betydligt i nosparti och skalle.

Underbar ögonfärg och form, något stora men bepälsade öron. Aningen öppen mjuk päls.

Rör sig med väl... (kan inte tyda vad det står).. över länd och kors men på lätta fötter.

Bär sin svans väl i rörelse, behöver utvecklas rejält och få mer kraftigt huvud.

Väl uppvisad.

Så nu har vi en väldigt trött Smulan här hemma.

Hälsn. Kajsa

Ena dagen är det soligt och varmt vårväder och man njuter av att vara ute med hundarna i skogen, det har varit kallt på nätterna och det börjar torka upp ute inget torkande av tassar. Men vad händer?? jo, vintern kommer tillbaka och det inte dåligt heller. Vad möts man av när man vaknar på torsdag morgon, jo över en decimeter vit fluffig snö. Det var till att skotta snö en av få gånger denna vinter, förra året hade man ju rutin på snöskottning. Men det finns ju de som inte bryr sig om det har kommit snö eller ej utan kan tycka att det är riktigt underbart. Ni kan ju gissa vilka jag menar våra fyrbenta vänner förstås. Det är ju så härligt att rulla sig i snön, hoppa i den och att äta snö, ungefär som barn, det finns endel likheter.

Nog om det våren kommer iaf tillslut det vet man. Nu lite vad som hänt sen sist.

Förra helgen var alla hundarna magsjuka. Det var Tuva som började och hon blev riktigt påverkad det var inte kul att se henne och jag var på väg att ringa vet. innan vi visste att det var magsjuka. Som alla vet så är ju Tuva så speciell, så när det är dags för Smulan att vaccinera sig igen så får de kolla Tuva en sista gång, något är ju inte riktigt som det ska med henne man vet inte riktigt hur hon mår. Men just nu ar hon iaf pigg för att vara Tuva.

Min lediga fredag började med ett träningspass iform av backträning i Sörmons sandgropar, både Tuva och Amos var med och vi hade sällskap av Pernilla och hennes Vilda och Ebba. Det är så härligt att se hundarna springa. De tränade lika mycket backe som vi gjorde, upp och ner flera gånger. Jättebra träning för deras ryggar. Tuva hon hoppade över några vänder, hon låg och vilade och åt snö stället.

Efter denna tur sov de gott hela förmiddagen.

Imorgon bär det av till dalarna, vi ska på utställning med Smulan. Det är utställning i Mora på söndag, bra träning för henne och det ska ju också bli kul och höra vad hon får för bedömning och träffa andra finska lapphundsägare.

Om några veckor börjar vi på hundkurs det blir bra med ordentlig träning iaf för mig Frida har varit bättre på det än vad jag har. Sen är det dags att spårträna lite mer med henne.

Hör av mig efter helgen så får ni höra hur det gick på utställningen.

Ha en bra helg i solen som ska komma.

Kajsa